Distansträning

Från och med förra helgen har timmarna skruvats upp, för att så sakteliga börja att förbereda kroppen inför säsongen.

Ett nytt koncept att istället för varje helg köra dubbla långpass, som i sig sliter en hel del nu när det är vinter, cykeln går tugnt och dubbarna smattrar längs turen.
Så har fokus flyttats ännu mer på styrka och kvalitativ träning, samt håller distansträningen till ett pass i veckan, då det är en viktig komponent för att lyckas i uthållighets konditionsidrott.

Denna helg var det nu dags för dubbla distanspass, så här efteråt 5 timmar ena dagen och 4 dagen efter där fokus låg på att gå tom, krama ut allt.
Varför?!
För att utöka depåerna måste man kunna gå ner lågt, ge kroppen en smäll och tvinga den att bli bättre. Visst att gå tom kostar, fysiskt och mentalt. Det sätter sina spår, även flera dagar efteråt.
Kunde tydligt se på de kvalitativa passen under veckan som gått att effekten fått sig en törn, i det långa loppet kommer det dock göra gott för kapaciteten.

Igår var det dags igen, denna magiska distansträning. Oj sickert väder det var!
Solsken, det var inte igår man såg den ljusa, varma och härliga solen! En stor grupp på hela 8 cyklister gav sig iväg ifrån torget i Värnamo, vi har en fantastiskt god uppslutning på klubbträningarna i Värnamo.
Något som gör att det blir mycket lättare att ta sig igenom en annars så lång vinter i detta avlånga land.

När man har ett minimum på antalet timmar för dagen som man har satt upp som delmål försöker jag att tajma så gott jag kan att när gruppen är hemma så är jag klar, därför kör jag extraskarven innan.
Dagen till ära hade rundan dragits till att vara väldigt lång, efter dryga timmen kände jag att det var nog lite dumt att köra en timme innan, då detta kommer bli jätte långt!
Tiden gick, benen blev inte värre, vinden blåste friskt men det gnetades på bra, riktigt bra! En annan fördel är att bredden på seniorncyklisterna i Värnamo är väldigt bra, så att det finns väldigt många som är riktigt starka.
Detta gjorde till min stora förvåning att farten trots en lugn första timme hamnade på över 28 km/h vilket med dubbdäck anses som snabbt, det gick så pass snabbt att jag var tvungen att skarva i dryga 10minuter till för att komma upp i mina 5 timmar.

1896912_10152175266880519_898202364_n

Till och med cykeln såg lite hängig ut efter den långa turen 😉

 

Goa ben, något urkramade efter tiden och distansen. Men känslan var god, uthålligheten hade verkligen tagit ett rejält skutt sen helgen innans väggningspass, så teorin om att väggning i sig inte är något farligt, utan rent ut sagt en riktigt bra boost för uthålligheten kan än en gång styrkas.